hopespringseternal

men kärlek räcker inte alltid för att fylla ut de resterande tomrummen.

allt du åstadkommit.

allt du utför. det du presterar i livet och ditt inflytande på dina medmänniskor. vad folk säger om dig. hur du beter dig. hur du klär dig. hur du väljer att hälsa på en främling eller hur du bemöter andra som vill säga hej till dig.

till och med det du gör för att finna lyckan och ro samt det som Gör dig lycklig.

allt detta.

inget kommer spela någon jävla roll för när du sen ligger i din säng. osminkad, nydushad med fuktigt hår som du prydligt spridit ut över din huvud kudde och ligger bekvämt nedbäddad under ditt täcke.

allt du har gjort under dagen och alla dagar innan dess och vad du ska göra imorgon. inget kommer ha någon betydelse eller någon jävla mening för du är och kommer alltid att förbli: Den du är.

du är ensam och i slutändan har du ingen annan än dig själv att luta dig tillbaka på....

jag älskade dig. jag gör det fortfarande. men det finns en anledning till varför du inte är under täcker bredvid mig just nu.

/Ilona T.

Efterförhållandeperioden är en period som är jobbig för varje individ att uthärda.. Även om lättnaden över att det är slut kan vara lika jobbig som sorgen över det. Varje förhållande börjar alltid med "kan vi prata" och slutar med "vi måste prata"... Jag hatar att detta är ett faktum som jag är medveten om... Varför? Hur svårt är det egentligen att inte lyckas fucka upp allting hela fucking tiden? Det finns inget värre än att ständigt höra det där ekot... Det hödljudda jävla äcklet att ljud och ord som talar för att jag är en idiot som släppt iväg det bästa som någonsin hänt mig. Det tynger mitt så kallade hjärta och jag känner sorg och saknad.. The fire in my heart is out. Jags tänger här med mitt hjärta för evigt.

Det har gått över en vecka och läget är fortfarande det samma. De som säger att saker går över med tiden vet ingenting. Det är inte tiden som läker alla sår utan tiden gör bara minnena allt vagare. Mycket har glömts bort men när man minst anar det kan man skymta något i närvaron som påminner om de minnen man glömt. ständigt påminns man av det man tidigare glömt. Min vardag var min största bekvämlighet förut. De där tysta stunderna man brukade ha för sig själv. Det hemliga singelbeteendet som man nu glömt bort för att varje gång en fri lucka om eget självreflekterande uppstår, finns han där. Min vardag suger ur mig liv. Det kväver mig. sysselsättning är ett måste för att slippa tvingas ta tag i verkligheten. Jag hatar min verklighet. Jag är sårad. Jag kommer vara det ett tag och för det är man. tanken på att det någonsin kommer finnas någon annan som kommer få mitt hjärta finns inte just nu. detta för att jag aldrig riktigt haft något. Han delade med sig av sitt hjärta vars storlek jag finner omöjlig att få plats i hans bröstkorg, till mig. Blod som tidigare pumpat i isvatten värmdes upp och gjorde mig varm och sårbar. Och det var ingen annan än jag. som alltid. som försatt mig i detta helvetet.

det har gått över en vecka.. Jag har börjat glömma hur han luktar och hans leende som jag tog ifrån honom ett tag. känslan att stryka honom bakom nacken och klia hans rygg, hans skratt som alltid kom direkt från magen, skrattet som var så äkta och leendet likaså. "jag hoppas du kommer över mig samma stund som du stiger på tåget hem". Jag hoppas verkligen det. Men jag vet inte riktigt vad jag hoppas för mig. Jag vill vara ledsen. ett sex-månaders långt förhållande tar inte mindre än en vecka att dö.

Let me know...

Efter att ha hört starka åsikter av mor min vad gällande den nya serien som kommit på svt, kände jag ett behov att kolla ett avsnitt på svtplay för att veta vad all hets och agression kom ifrån. På avsnittet jag såg var det ingen annan än Jane Timglas som var avsnittets "huvudperson". Jag har träffat på Timglas en gång då vi modellade på en modevisning för mer än två år sedan.

Avsnittet av skönhetsbubblan gjorde att mitt humör försattes till ett helvete så fort det kom på tal eller i tankarna. Jag har något aldrig blivit så förbannad över att se något så skrattretande som en serie vars syfte är att dra till uppmärksamhet genom att helt enkelt göra folk förbannade.

De började diskutera om könsoperationer på kvinnor för att förminska sina blygläppar. Ja, ni hörde rätt, blygläppar. det där partiet på kroppen som medför den största sexuella njutningen. att det finns folk som är villiga att riskera att tappa känslen för att "se bra ut" där nere är för mig helt ofattbart.

Hur kan man "se bra ut" där nere egentligen? finns det någon fitta som kan klassas som "vacker"? och vem har rätt att dra den slutsatsen? och vad är en ful fitta egentligen?

Personligen har jag simmat i tio år och dushat på offentliga dushar fyra gånger i veckan under den tiden. Jag kan säga att jag har sett det mesta och kan med mitt "erfarna öga" hävda att ALLA ser olika ut. Det är enklare att säga om någon har fina bröst, lår, rumpa eller ansikte men förjävligt svårt och omöjligt att säga vem som har vackrast fitta.

Att den manliga plastikkirurgen Magnus Hober säger att det ibland kan vara "skämmigt" att visa sig i dushen finner jag skrattretande. Skämmigt för att ens ena blygläpp är längre änd en andra? och OM så nu var fallet; hur många kvinnor är det som sätter sig ner, särar på benen och blåttar hela underlivet för sin kvinliga vän i en offentlig dush? Och VEM FAN ÄR MAGNUS HOBER att säga vad som är fel på en kvinnas kropp och inte?! Han han sett alla fittor i världen för att kunna dra slutsatsen om hur dne perfekta pussyn ska och bör se ut? och har den perfekta fittan två korta blygläppar? Och då inte hela sveriges befolkning dushar regelbundet på offentliga dushar antar jag att han referade till offentliga dushar under grundskolan då han även sa "tjejer" och inte kvinnor.

Hur kan man vara så själlös och omoralisk att uppmuntra småflickor att utsätta sina kroppar för detta?

Jane Timglas ville ha s.k. "babylips". med benämningen referarade hon till en fitta med två korta och "fasta" blygläppar. WHAT THE FUCK?! inte nog med att kvinnan skall göra permanent hårborttagning över hela underlivet, vill hon också operera den. Alltså vill hon se ut som en liten flicka där nere. Inget hår. och en liten fitta. "babylips". Är man en kvinna och vill bli betraktad som en kvinna bör man ju se ut som en kvinna också? eller? Att det finns män som tänder på en ohårig kvinna ger mig känslan av peddovarningar. Hur kan en vuxen man gilla en fitta som ser ut att tillhöra en liten flicka?

Den personen som var vettigast under hela programmet var Pia Brändström som lättade på mitt hjärta. jag kunde inte ha sagt det hon sa bättre. hon var grym! Som sagt. Hur kan man inte trivas med sina blygläppar? ALLA HAR JU DET FFS!

Antalet personer som nojar sig över sin fitta är stor men det betyder också att det är fullkomligt normalt att se ut som man gör. Personligen finns det många saker som jag skulle vilja ändra med min kropp. Men varje gång tankar som dessa kommer upp väljer jag att ta fram barnet i mig som inte tänkte på sådant. Jag är inte 100 procentligt nöjde med hur jag ser ut men jag skulle aldrig vilja vara någon annan för det är inte jag.

Och Dr. Hober. FUCK YOU.

Pocahontas är badass... Oss emellan var hon en av mina stora förebilder inom just disneyvärlden.

The plot of our life sweats in the dark like a face 
the mystery of childbirth, of childhood itself 
grave visitations 
what is it that calls to us? 
why must we pray screaming? 
why must not death be redefined? 
we shut our eyes we stretch out our arms 
and whirl on a pane of glass 
an afixiation a fix on anything the line of life the limb of a tree 
the hands of he and the promise that she is blessed among women.

Oh God... I fell you.

jag är okoncentrerad och arg. jag är orolig över att detta bara är början då jag vet att ilskan bara är en fasad som jag lagt upp där sorgen är djupt begravd... den kommer jag spy upp sen i sinom tid när jag är trött på att vara arg. sen kommer jag vara ledsen ett tag. och föralltid.

första sex från vänster är redan bortdragna och uppätna.

Många har olika deifinitioner på vad som kan klassas som en "orre". Orre betyder egentligen enligt gammelsvenskan för "fågel" men idag har ordet en helt annan betydelse. Orre kallas de som är lösaktiga, madrasser, horor, bitches, skanks, tramps, slampor etc etc...

- asso jag har ju träffat killar och så men jag kan nog inte riktigt påstå att jag är-

- en orre?

- nä men preics! nä det kan jag nog inte riktigt påstå att jag är... för jag har respekt för mig själv.

vad är egentligen en orre? är det någon som ligger runt för att den är kåt eller den som ligger runt för att den KAN. det finns en skillnad i att handla för att tillfredsställa sina behov eller för att man har möjligtheten. för att man helt enkelt kan och tar därför tillfället i akt.

för mig är man orre om man är otrogen och handlar endast för att man KAN och inte för att man helt enkelt vill. Jag vet inte om jag kan påstå mig vara en orre. Jag tycker inte att jag är det då jag förpestar de otrogna och de statusbesatta. Förut kunde jag handla utifrån endast mina möjligheter och inte efter min vilja. Sen vaknade jag upp en dag och kollade mig själv i spegeln och tyckte inte om det jag såg. jag slutade tycka om mig själv.

det var min s.k. "break through". jag började reflektera över mina handlanden och försökte komma till underfund med varför jag handlade som jag gjorde. Jag frågade en nära vän dagen efter en lång utekväll på stan, varför hon hånglade med en kille som hon inte ens brydde sig om och hennes svar vart enkelt och omfattande: "för att jag kan".

Visst har jag möjligheten att köpa dyra kläder men varför ska jag göra det? jag kan äta en påse chips varje dag utan att bli tjock men varför ska jag äta en chipspåse varje dag? allt som man gör för att man KAN helt enkelt.

så för att komma till slutsatsen. mitt syfte med mitt inlägg. "my conclusion"... VAD FAN ÄR EN ORRE?

är det den personen som kallar en för orre? är det den otrogna? är det den som legat över ett visst antal killar? kan det vara en kille också?

vem har rätten att dra den slutasatsen då? vem har rätt att döma de som inte ens dömer sig själva? var jag religiös hade jag sagt Gud. Men tyvärr är min tro lite mer invecklad så jag måste komma fram till ett svar som är svårt att få...

Det finns inget svar. Men detta är min åsikt i alla fall: Du är en orre den dagen du känner dig som en. Dagen då du dömer dig själv.

tre rader på en och en halvtimme. det är en rad/halvtimme. hatar att det är lördag och jag har två uppgifter som ska omfatta minst fem datorskrivna sidor att skriva idag. imorn har jag andra grejer att fixa så då har jag inte tid. Min kreativitet och ambrition ligger på noll och det enda jag gör är att lyssna på musik och göra konstiga ljud ifrån mig. Mina päron måste tro att min galenskap har nått en högre nivå och jag kännner mig som den ensammaste jäveln i världen. instängd hemma som en huskatt framför min mac som aldrig tycks lämna mig (thank god). framför detta berg av studier och ovälkomna spekulationer kring framtiden. plugg, examen, körkort, lägenhet... ush. vill bara trycka på pausknappen och spola tillbaka tiden då jag var barn. Fan vad det är jobbigt att ta asnsvar och vara vuxen!

Jag tror nog att studenttiden kommer bli den värsta tiden i mitt liv. Det är bara en massa måsten och planeringar. jag kan inte vara spontan längre. Jag måste planera mitt plugg, mina måltider, sömn och fritid. fan det enda som fattas nu är att jag börjar planera toabesöken... min kalender är nedklottrad varje vecka med bara en massa jävla måsten! jag vill vara fri för guds skull!

Till er som kan vakna kl åtta varje dag och börja plugga på hög kvalite och bli klara med allting i god tid för att lyckas få hela eftermiddan fri. JAG HATAR ER.

Till er som hinner läsa ut alla böcker från pärm till pärm varje jvl vecka och vara väl förberedda inför varje jvl seminarium; JAG HATAR ER OCKSÅ.

Jag är ingen sån. Jag kan inte prestera utan tidspress. Jag funkar som bäst efter en trea jack daniels med två isbitar i, efter tolvslaget.

till er som verkar komma igång av att ge andra ångest genom att ständigt poängtera att man fick U på EN jvl tenta eller som jämt och ständigt ställer frågor som endast omfattar studier då ni inte har något annat intressant att snacka om på er lunchrast. GÅ OCH DÖ.

jag är en väldigt seriös person. med vissa personer skall man ta deras uttalanden med en nypa salt men detta beträffar icke mig. även om jag säger saker som är skämt, är jag samtidigt seriös. även om du tror att jag kanske skojar så är jag fullkomligt allvarlig. även om jag lovar dig att det är ett skämt så menar jag allvar. Jag har känslor. jag kan gråta. jag kan känna smärta även om du inte ser det. dina ord kan såra, dina slag också. men jag kommer aldrig visa det för dig. jag är seriös. men sannolikheten att du kommer få bevittna min seriösa sida är ytterst liten.

"jag ber en bön för jag vill inte att du ska dö" sjunger Ken Ring med gråten i halsen.. I låten berättar han om att han känner sig svag och hjälplös. Även om dilemmat jag befinner mig i inte är det samma som Ken och hans bortgående syster, känner jag samma känslor. Jag känner mig svag och hjälplös..

Finns det någon äkta kärlek? Vid närmare eftertankar kan man ju nästan hävda att kärleken ytterst sällan är helt "ren"... Kärleken man har till en annan människa består av flera olika smådelar som sammanställer denna fantastiska person som man älskar. dessa småsaker består av främst ytliga fenomen: pengar, utseende, status etc... nationalitet och religion är ett av de viktigaste faktorer som styr en människas val av partner. Religon innebär tro vilket jaghar fullt förståelse för. Visst vill man ha någon som tror på det samma som en själv? jag ser religion som något valfritt. Nationalitet däremot är inget man bestämmer. Man har inte valt livet utan det är trärtom, livet väljer dig och vilken familj du växer upp i eller vilket land dina föräldrar är ifrån är bestämt sen tidigare.